Grön rehabilitering

Jag har hållit mig härifrån ett tag, bla. för att jag som utmattad har börjat som deltagare i en verksamhet inom Grön rehabilitering. Det är verkligen mysigt och vi blir påminda om att inte babbla så mycket för att vi ska njuta av tystnaden och för att det tar mycket energi att höra mycket ljud. Men det kan vara riktigt svårt när man själv känner att man kan vara på "G"- alltså på väg tillbaka. och efter lång tid hemma i min egen värld, min kokong som jag behövt länge så känner jag mig både social och glad, inte konstlat glättig. Och jag trivs med att prata dels om de symptom som både jag och en del andra villigt erkänner att vi har och har haft samt om det vi känner och tänker nu. Det är kluvet på nåt sätt när jag inte vet hur jag ska förhålla mig till andra i gruppen som inte är på samma nivå eller kanske inte heller är där pga. samma psykiska ohälsa.
Fast jag längtar verkligen dit och i morgon är en ny dag. Och då kanske jag hänger upp den lampstomme (i ett fönster) som jag klätt med nyplockat blåbärsris, den påminner om nåt som Ernst skulle kommit på. Väldigt annorlunda. Det kanske blir en stomme och armaturdel på loppis så att jag kan göra en hemma också. Foto på skapelsen kommer senare. Ha det bra/Kram Eva-Lotta

Frön, frön, frön från Trädgårdsamatörernas frölista

Frågan är om min största passion när det gäller odlande och trädgård är att så egna frön och få följa egna växter.

Idag kom 20 påsar med olika önskade fröer från Trädgårdsamatörernas frölista. Som medlem har man möjligheten att beställa frön som är donerade från medlemmar i föreningen. I år var det sista datumet 7 januari-16 och idag kom de.

En jättefin möjlighet anser jag. För 20 portionspåsar betalar jag 80 kr totalt. Dessutom så kan jag göra en efterbeställning från restlistan - dvs. av de sorter som finns kvar. Då kostar portionerna 4 kr/styck. Ett pris som inte gör någon utblottad direkt.

                                                  Lyckopiller i påsar ovan.


Så nu sitter jag här och drömmer om olika vivor, klematis och nävor som jag tidigare inte har eller ens sett i verkligheten.
Här kommer foton på några av de primulor(vivor) som jag redan har.

                                                       

En sort som jag inte vet om den får fertila frön och därför är möjlig att fröså-

Primula polyantha 'Francisca'. Den blommar under sommaren och blommar länge.

 

 Denna lilla fina lilablommande är en aurikel och de trivs bäst i lite torr och väldränerad jord. Namnet på just denna vet jag tyvärr inte.

Denna himmelsblå är inte dum heller. Primula vulgaris och namnet är 'Blue Sapphire'. en tålig och långlivad sort.

Så en mycket nätt och skir Lackviva ( Primula cockburniana) som räknas som rätt kortlivade och ibland bara bienn. Men jag har haft min i några år vilket jag är väldans glad över. Spar alltid några frön för att ha möjlighet att så nya ex.

 

Och slutligen en mörkbladig med ljusrosa blommor, en rätt frodig och kraftig sort. Tyvärr så har jag glömt bort namnet men det kan vara denna: Primula pruhoniciana  och namnsorten: 'Garryarde Guinevere'

 

En annan dag så skriver jag ett inlägg med primulor så att alla som tittar in kan frossa på "ögongodiset"/Kram Eva-Lotta

Trädgårdsföreningar och dess aktiviteter

Idag ringde en medlem i den ena föreningen som jag är medlem i och anmälde sig till den "FRÖKVÄLL" som vi ska ha i slutet i månaden för 20 medlemmar max. Hon berättade att hon var ny medlem och att hon "bara" har kolonilott sen rätt nyligen.
Då fick jag en ide och inspiration till ännu en aktivitet inom föreningen. jag tycker själv att man ska skapa tillfällen då medlemmar kan träffas med i olika syften/tema i mindre grupper. Och själv har jag alltid varit nyfiken på hur vad koloniliv kan innebära. Ofta är dessa områden låsta för utomstående för att minska risken för vandalisering.
En träff med studiebesök på den nya medlemmens kolonilott, en vandring på området och en gemensam fika skulle vara väldigt trevligt tycker jag. Väldigt kravlöst och medlemmen lät inte alls negativ till min spontana idé. Eftersom många i denna förening har olika odlingsförutsättningar så vore det kul att ha koloniliv i focus vid ett tillfälle. Jag hoppas att styrelsen inte tycker att tanken vore dum när den kommer upp på tapeten.
En kolonilott kan vara väldigt olika både i storlek, med eller utan stuga, ligga naturskönt till eller i utkanten i ett höghusområde, finnas mitt bland hyreshusen eller väldigt idylliskt och ha många många år på nacken. Många använder lotten till att odla ekologiskt ätbart och andra tillbringar tiden där för att komma ut för återhämtning enbart. Ha det bra/Eva-Lotta

Körsbärsröda spaljéer...

Körsbärsröd - ja så hette i alla fall färgen på utelasyren när vi köpte den för 3 år sedan. Valet blev denna för att det skulle likna färgerna på fönsterfodret, stuprännorna och målade plåtar bla.

Här kommer en av våra spaljéer.
Vi fick ett fult hörn när de stora barrväxterna som växte krypande efter marken grävts upp och fraktats iväg med grävskopa. Så vi grävde ur jord och rötter, lade noggrant markväv och sen singel - minst 10 cm.
Detta är när spaljén nyss har förankrats med jordankare. Sambon har byggt lådor i impregnerat virke och sänkt ner dem. tanken var att vi skulle planera  i dem för att hålla växter på plats och inte blanda singel och jord. Eftersom vår tomt nästan saknade träd helt så kände jag att något måste skapa höjd och lite struktur på vår tomt- snabbt. Därför har jag valt att rita och ihop med sambon bygga olika klätterstöd.

 

Nedan är ett foto när spaljén har nåt år på nacken. Två klätterrosor-'Helenae Hybrida' har fått sina boplatser, samt två Viticella-klematisar med lila hängande klockor, två stycken vita klematisar med namnet 'Paul Farges' och två stycken klematisar som heter 'My Angel'. Ett rätt dåligt val märkte vi med tiden eftersom både rosorna och två sorters klematisar är starkväxande och en skjuter hejdlöst med rotskott genom markväv och singel. Detta ser ändå lindrigt ut men nu har flera år gått och spaljén är nästan helt igenväxt mitt under sommaren. Så växter måste flytta.

                  Här kommer några av växterna som vi var dumma att plantera här.

                     Klematisen 'Paul Farges', en småblommig och mycket tålig sort.

'My Angel'

 

                                            Ovan, den lila Viticellaklematisen.

Så honungsrosorna - de är mycket vackra, doftar underbart, älskas av löss som älskas av nyckelpigor.

 

 

 

Även bin älskar dem, det brukar surra väldigt intensivt under några dagar när de hälsar på.

 

...men trots allt det så står de på fel plats.

I sommar får vi se om vi kan flytta honungsrosorna och om de överlever.

Den som lever får se/God natt, Eva-Lotta

Mera Klematis, kanske de sista?

Lika bra att lägga in foton på de återstående- om det nu inte är för många.

Här kommer de gula! Jag tycker inte själv att gult är fult utan tvärtom. Gult gör mig pigg och glad. Här kommer foton på Gullklematis 'Radar Love' som kan bli 3-5 meter. Den är starkväxande och blommar både på fjolårsskott och årsskott. En kanonbra sort tycker jag, tålig och blommar oavbrutet i 4 månader med kollosalt många blommor. Dessutom så är det nog den sort som gror allra lättast. -11 så hade jag sått under tidig vårvinter och oväntat så hade jag sen 12 stycken som blommade var och en med några blommor var den första sommaren.

                                                           Gullclematis

Ovan och nedan så är det foton på sorten 'Love Child', även den hör nog till tanguticagruppen tror jag. De är gula som på den övre bilden i början och bleknar sedan och då syns dess vinröda små prickar tydligare. Denna blommar i två omgångar med rätt många blommor trots att det var dess första sommar hos mig. Den har också vinröda stjälkar som är fint tycker jag.

Under texten kommer en söt klematis med anspråkslösa blommor som blir 4-5 cm. Denna har jag frösått och den heter 'Korean Beauty' hör till Chiisanensis-gruppen. Den blommar i augusti-september hos mig.

På bilden här under texten så har jag en klematis som är naturvit med dragning mot lite ljusgrönt i mitten. Sorten heter 'GUERNSEY CREAM' och hör till patens-gruppen läste jag nyss. Det tål skugga relativt bra.

Så ett fotocollage av C. Potaninii. En tålig, mycket blomrik och mycket starkväxande klematis som kan bli 5-7 meter har jag hört men vet inte om det stämmer. Dess gräddvita blommor blir 5-6 cm.

Och klättrande på den röda spaljén 'Paul Farges' som också har det synonyma namnet 'Summersnow'. Den har små vita blommor i stor mängd och är väldigt starkväxande.

Och en under texten en sort som heter Styvklematis-Clematis recta 'Purpurea' som har mörkt gröna blad som tonar mot vinrött. Små blommor i mängd när plantan är några år. Denna klematis är örtartad och blir ca 75 cm hög och den behöver stöd.

Så den sista vita som jag har foto på heter 'Albina Plena' och hör till Alpina-gruppen.

Nu tror jag att jag lagt in alla mina Klematisar. Alla är rätt små plantor än men de kommer nog igång så småningom. Hoppas att jag smittar andra med klematislust som jag visst har drabbats av/Ha det bra!

Nej, man kan inte få nog av Klematis

Och här kommer fler sorter men nu i andra färger-mer i rosa toner. Än så länge ratar jag ingen av dem

Fast två kasserades faktiskt i somras eftersom de hade fått klematissteklar två vårar i rad och detta var troligen orsaken till att en del andra tidigblommande sorter också fick besök av odjuren. De som jag slängde var två likadana ljuslila/vita Clematis av den sorten som är på fotot ovan.

 

 

Denna har jag grävt upp och flyttat från det torp jag hade utanför Vara. Den lever men blir inte stor. Ev. så är det en 'Piluu' men jag är inte säker. Den brukar blomma med ett fåtal blommar och bara bli 70 cm. I somras så tänkte jag att det måste finnas någon anledning till att den efter 6-7 år inte växter mer än så. Därför grävde jag upp den och beslöt mig för att blotta rötterna och kolla in dem noga. Och nog sjutton fanns det ett fel. Det nät som liknar en brikett hade inte förmultnat och därför inte heller släppt igenom så mycket rötter. Att den ens överlevt - så märkligt.

 

Denna goding köpte jag förra hösten och den blommade i somras med många klockor. Jag blev så himla glad för att den var så fin. Det är troligen C. diversifolia 'Jan Fopma' och kan bli 150 cm hög men klättrar utan stöd. Den blommar i Juli-Augusti.

....och här är en 'Princess Diana' har jag för mig(Texensis-Gruppen) Jag visste inte att den skulle se ut så här som utslagen men gillar den ändå. Längre ner kommer ett till foto på när blomman är mer sluten.

 

Denna är jag osäker på men det kan vara en med namnet 'Westernplatte' och i såfall hör den till den tidiga storblommiga gruppen.

Denna sort heter 'My Angel' och hör till C. Tangutica-gruppen. Har man den i sin trädgård så älskas den- eller avskys. Den är nämligen mycket starkväxande och skjuter väldigt många rotskott- även långt ifrån plantan och tom genom markväv. Jag har flyttat en av mina två och det kommer ändå många nya skott långt ifrån dess förra växtplats. Dess blommor är ca. 3-4 cm och blir väldigt många. De är otroligt söta. Nu är  en av mina flyttad till närhet en av några tätt växande tujor. Där ska den få klättra bäst den vill uppåt.

'Hagley hybrid'. Många blommor fick den första sommaren hos mig -15. Blommorna blir lite bleka i färgen av starkt solljus men sorten verkade välmående.

 Möjligtvis 'Dr. Ruppel' men är inte helt säker. Den fick väldigt stora vackra blommor.

Här kommer den andra bilden på 'Princess Diana' som jag tänkte och trodde att den skulle se ut i blomman -hela tiden.

 

På bilderna ovan och nedan är en mycket tålig och enormt tacksam sorts klematis. Namn:   'Madame Julia Correvon' som hör till Viticella-Gruppen.

 

 Så var det slut med presentationen av mina mer rosa klematissorter. Nu inser jag att jag har köpt på mig en och annan när det varit höstrea. Nu väntar jag på att de ska växa till sig så jag kan samplantera dem med annat så det blir fina "combos".

 

Klematis, en klättrare i min smak.

Idag kom ett mail från den journalist som var här hemma i förrgår och hon önskade att jag skulle maila lite trädgårdsbilder till dem.
Så jag fastnade drömmande bland alla mappar med foton och förträngde helt att det är långkalsongtemperatur ute just nu samt vackert vitt.
Så idag väljer jag att lägga in en del av mina klematisar som jag kollade in och jag ljög lite i rubriken upptill i inlägget måste jag erkänna. Alla mina klematisar klättrar faktiskt inte. De som är örtartade behöver ju stödjas.

                  'Durandii' som är en örtartad sort och hör till Integrifolia-gruppen.

                            En sorts alpklematis men minns ej namnet tyvärr. Tidigblommande!

                             Violklematis tror jag denna heter och den är örtartad.

Ännu en alpin tidigblommande sort, namn-  ingen aning!

 

 

 

Klematis Integrifolia-gruppen, troligen sorten 'Blue'. Denna blir max 70 cm hög.

  Sorten 'Arabella's utseende kan variera väldigt beroende på hur länge sedan blomman slog ut. De kan vara rätt mörkt lila och svagt ljusa- nästan ljusblåa på slutet av blomningen.

 Just 'Arabella' är en av mina bästa och mest älskade klematisar. Örtartad och behöver stöd. Den blommade i 4 månader i sträck i somras. Dessutom så blir aldrig blommorna fula.

 Osäker på namnet, men kan gissa på att den hör till de Tidiga Storblommiga-gruppen.

Clematis heracleifolia

 

 

 

 

(Ovanstående två bilder) En örtartad sort, Clematis heracleifolia som bara blir max 70 cm hög och har små söta trumpetblommor i sot mängd, tyvärr så blommar den sent så alla höstar hinner man inte njuta av den. Men i höstas så blev det liksom aldrig vinter så denna planta var i sitt "esse".

 

 

 

 

Så dessa två bilder ovan- på en av ögonstenarna. Tyvärr så är kärleken inte ömsesidig. jag har nog köpt 4 plantor men de dör varje sommar. kanske är det så att de är känsliga för starkt solsken och dåligt täckta rötter och det som är närmast jorden.

men jag vägrar att ge upp denna sort som heter 'Multi Blue' och som blommar med både enkla och dubbla blommor.

 

'Multi Blue'

En Alpinklematis, denna sort heter 'Georg' och blommar sporadiskt under en lång period av sommaren. E-planta tror jag vilket innebär att den är framtagen och testad för att klara av vårt klimat  extra bra. Den kan också vara fröäkta vilket i såfall innebär att om man sår frön av den så blir plantornas blommor lik sin modersplanta.

Den gamla sorten 'Jackmanii' tror jag. En hybrid som är ett säkert kort, är mycket blomrik och blir flera meter hög.

 Denna fick sin första blomma i år, heter troligen 'Teksa', är en estnisk sort.

Klematis i Viticella-gruppen som får små tunna blommor på cirka 4 cm i väldigt riklig mängd. Den är mycket tacksam och kan lätt bli 5 meter. Blommorna hänger  neråt med sina små klockliknande blommor.

Detta var allt i klematisväg för idag. Många fler blir det en annan gång/Ha det bra!