onsdag 3 februari 2016

Grön rehabilitering

Jag har hållit mig härifrån ett tag, bla. för att jag som utmattad har börjat som deltagare i en verksamhet inom Grön rehabilitering. Det är verkligen mysigt och vi blir påminda om att inte babbla så mycket för att vi ska njuta av tystnaden och för att det tar mycket energi att höra mycket ljud. Men det kan vara riktigt svårt när man själv känner att man kan vara på "G"- alltså på väg tillbaka. och efter lång tid hemma i min egen värld, min kokong som jag behövt länge så känner jag mig både social och glad, inte konstlat glättig. Och jag trivs med att prata dels om de symptom som både jag och en del andra villigt erkänner att vi har och har haft samt om det vi känner och tänker nu. Det är kluvet på nåt sätt när jag inte vet hur jag ska förhålla mig till andra i gruppen som inte är på samma nivå eller kanske inte heller är där pga. samma psykiska ohälsa.
Fast jag längtar verkligen dit och i morgon är en ny dag. Och då kanske jag hänger upp den lampstomme (i ett fönster) som jag klätt med nyplockat blåbärsris, den påminner om nåt som Ernst skulle kommit på. Väldigt annorlunda. Det kanske blir en stomme och armaturdel på loppis så att jag kan göra en hemma också. Foto på skapelsen kommer senare. Ha det bra/Kram Eva-Lotta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar